Utländsk hybridkrigföring kräver ständig beredskap

Under de senaste dagarna har talmannen fört ytterligare diskussioner med partiledarna. Vi har sedan en dryg vecka haft en expeditionsregering. I det politiska läget Sverige befinner sig i just nu bör vi vara extra uppmärksamma på hur vår omvärld agerar och reagerar

I ett tidigare inlägg om Hur rustade är vi mot valpåverkan? underströk jag att det inte funnits några betydande tecken på otillbörlig påverkan på valutgången eller debatten i samband med valet i år. Men vi ska nog inte dra en lättnadens suck än. Utländska operationer behöver inte nödvändigtvis stanna vid just cyberpåverkan.

Oklart parlamentariskt läge kräver höjd uppmärksamhet

Efter valet 2014 uppstod ett parlamentariskt oklart läge som i många avseenden saknade motstycke. Då, som nu, fanns ingen majoritet varken för det borgerliga eller rödgröna blocket. Och då som nu uppstod frågetecken kring vem som skulle bli statsminister och hur regeringen skulle se ut. Med tanke på dagens politiska läge vill jag påminna om vad som hände för fyra år sedan.

Fysiska attacker efter valet 2014

Hösten 2014 drabbades vi av ryska kränkningar av både vårt luftrum och vatten, strax efter valet genomförts. Den ena händelsen handlade om två ryska stridsflygplan som passerat svenskt luftrum bara några dagar efter valet. Politikveteranen Carl Bildt (M) sa då att detta varken var ett missförstånd eller misstag, och UD kallade den ryske ambassadören för att protestera händelsen.

Den andra händelsen – observationer av undervattenskränkningar i Stockholms skärgård – föranledde en underrättelseoperation av Försvarsmakten i oktober 2014. Efter flera dagars arbete kunde man bekräfta att en mindre ubåt från främmande makt kränkt svenskt vatten. Även om Försvarsmakten inte velat yttra sig kring den nationella härkomsten för kränkningarna, finns indikationer på att de kom från ryskt håll. Ett annat exempel på vad som kan förstås som hybridkrig har vi nyligen sett i Finland.

Hybridkrigföring kan innefatta olika kränkningar

I slutet av september i år genomförde Centralkriminalpolisen, sjöbevakningen och försvarsmakten i Finland ett unikt tillslag mot egendom som tillhör Airiston Helmi, ett företag med ryska kopplingar. Även om tillslaget officiellt var för att bekämpa ekonomisk brottslighet så har flera försvars- och säkerhetsexperter pekat på att företaget köpt mark på militärstrategiskt viktiga platser och att man på olika sätt försökt underminera finsk försvarsmakt.

Om vi kan utgå från att Ryssland legat bakom händelserna kan man dra slutsatsen att det handlar om att testa andra länders regelverk eller, som i de svenska fallen, vår reaktionsförmåga under ett oklart maktläge. Och detta, om något, behöver vi ha beredskap för under höstens röriga regeringsförhandlingar. Hybridkrigföring innebär inte bara regelrätta militärinsatser, utan bedrivs också med ekonomiska intressen och allmänna expansionstendens i sikte. Det är en problematik som man inte kan vara nog förberedd för.  

Läs gärna mer om hybridkrigföring i ett tidigare inlägg på temat.

Marcus Hartmann, kommunikationschef