Totalförsvar, beredskapslager och attityder

Sverige har fått i uppdrag av EU att inrätta en central lagerkapacitet för EU:s samlade civila krishanteringsinsatser, vilket får en att reflektera över den attitydförändring som detta symboliserar.

För några veckor sedan kom ett pressmeddelande från regeringen som inte fick så mycket uppmärksamhet, men som är tecken på en större trend. Det var regeringen som meddelade att Sverige fått ett EU-uppdrag att inrätta en central lagerkapacitet för EU:s samlade civila krishanteringsinsatser. Lagerkapaciteten ska förläggas till Kristinehamn, där MSB redan har ett lager för beredskapsändamål. Till uppdraget hör också att sköta kringtjänsterna till lagret: logistik, underhåll, administration och upphandling.

Att EU har gemensamma strukturer för krishantering, och att EU-länderna har lovat stötta varandra vid kriser eller t.ex. terroristattentat – ytterst genom det som brukar kallas för solidaritetsklausulen – är en stor styrka. Och att Sverige får en viktig roll med den nya gemensamma lagerfunktionen är utmärkt. Men jag kan ändå inte låta bli att reflektera över hur samhällsdebatten svänger. Under en lång tid, ända fram tills för bara några år sedan, hade vi istället en politik där vi avvecklade beredskapslager, kasserade gasmasker och annan utrustning, och förklarade totalförsvaret som mer eller mindre överflödigt. 

Så det mest intressanta med EU:s nya beredskapslager i Kristinehamn är för mig inte bara själva lagret, vilket är utmärkt, utan den attitydförändring som det symboliserar.

Marcus Hartmann, kommunikationschef