Teracoms viktiga roll som utsändare av public service

Ni som följer Teracom på sociala medier eller i samhällsdebatten ser att vi rätt ofta gör referenser till public service, alltså Sveriges Radio (SR), Sveriges television (SVT) och Utbildningsradion (UR). Särskilt vurmar vi för P4 – den radiokanal som vi ska använda oss av för korrekt och avgörande samhällsinformation vid kriser och andra nödlägen. Public service i Sverige är just nu i lite grann av ett vänteläge inför förändringar, inte minst vad gäller hur verksamheten ska finansieras. Därför tar vi i dag ett steg tillbaka och resonerar kring vad public service innebär och vår roll i sammanhanget.

Public service som samhällsuppdrag

Nästan alla europeiska länder har någon form av samhällsnyttig radio och TV som med ett samlingsbegrepp brukar kallas för public service, eller radio och tv i allmänhetens tjänst. Syftet är att garantera att det finns en kanal som ger basen av information och nyheter. Men denna statligt sponsrade tjänst samsas i etern med en kommersiell marknad. Därför finns EU-regler som kringgärdar hur staten får finansiellt stötta public service.

Public service ska präglas av oberoende i förhållande till kommersiella eller politiska intressen. Dessutom ska utbudet och distributionen vara av hög kvalitet. I grunden handlar det om att alla ska ha möjlighet att ta del av radio och tv som intresserar och berikar, oavsett ålder, utbildning eller var man bor rent geografiskt. I Sverige är det, som bekant, SR, SVT och UR som står för denna tjänst.

Den politiska diskussionen kring public service

Även om public service inte är ifrågasatt som princip i Sverige förekommer allt oftare politiska diskussioner om framför allt två aspekter av dess verksamhet: hur den ska finansieras, och vilka programtyper som ska sändas med en viss typ av finansiering i ryggen. Finansieringen har hittills varit i princip endast den radio- och TV-avgift som tas in via Radiotjänst i Kiruna AB. Nu föreslås radio- och TV-avgiften avskaffas och ersättas av en dedikerad skatt.

Den andra frågan, om programinnehållet, syftar till att göra en avvägning mellan den direkta samhällsnyttan i kärnuppdraget och möjligheten att nå nya målgrupper genom att också satsa på bredare underhållning och lättsammare inslag. Utmaningen är att ju mer man betonar det senare, desto närmare hamnar man de kommersiella bolagen. Det blir en balansgång. En tredje fråga som ibland poppar upp i samhällsdebatten är de berättigade krav på strikt politisk neutralitet som vi medborgare ställer på vår gemensamt finansierade public service-journalistik.

Det är Teracom som sänder ut public service

Teracom har statens uppdrag att sända ut public service och vissa andra kanaler via marknätet. Det är ett uppdrag vi tar på stort allvar. Vi sköter alla utsändningar för SR och UR med hjälp av våra 54 stora sändarstationer och mer än hundra mindre sändare runt om i landet. Utsändningarna når 99,8% av Sveriges befolkning och 90% av Sveriges yta. Och uppdraget är tydligt: Oavsett om det pågår storm, översvämning, kris eller krig så måste utsändningarna av public service fungera.

När Teracom etablerades 1992 fanns bara tre nationella tv-kanaler: Kanal 1, TV2 och TV4. Då hade en avdelning av Televerket som hette Televerket Radio – Teracoms föregångare – skött utsändningarna. I dag finns som bekant många kanaler och de kommersiella aktörerna har möjlighet att hyra in sig på vår infrastruktur för utsändning. Denna vecka uppmärksammar vi vårt viktiga samhällsuppdrag med att skriva om public service här, och också ge svar på den remiss som gick ut från regeringskansliet i augusti. Under måndagen den 22 oktober kommer vi att publicera vårt remissvar, håll utkik i vårt nyhetsrum TeracomAB.

Marcus Hartmann, kommunikationschef