Storstad eller landsbygd – olika förberedda för kris och krig

Samtidigt som Sveriges totalförsvar är beroende av befolkningens beredskap, är enskilda individer otroligt sårbara utan samhällets försörjning och logistik. Vid kris och krig behöver vi alla kunna garantera vår egen krishantering, inte minst om man ser till olika förutsättningar beroende på var vi bor.

Den moderna människan förlitar sig på samhällets förmåga att hantera enskilda individers behov, vare sig det handlar om transporter och kommunikationer, eller mer basala behov som försörjning av livsmedel och dricksvatten.

Även om vi vet att vi har ett ansvar för den egna krisberedskapen (86 % vet att man behöver ta eget ansvar vid en kris), så står vi desto mer handfallna inför vad vi faktiskt ska göra (endast 35 % säger sig veta). Det visar en studie som MSB låtit göra om ”Hot och beredskap i Sverige – Om allmänhetens kunskap och inställning”, genomförd av Demoskop förra året.

Storstadsbor generellt mer sårbara

Krisberedskap kräver kunskap och förmåga att skrida till handling. I ett tidigare blogginlägg om Varför Krisberedskapsveckan är viktig för Sverige belyste jag faktumet att unga och storstadsbor (och en kombination av desamma) både har låg kännedom och låg beredskap om vad de ska göra vid kriser.

När det gäller så kallad ”prepping” – egna förberedelser inför en kris eller krig – så står landsbygdsbor generellt sett bättre rustade. Landsbygdsbor har i högre utsträckning kunskap om hur man hanterar fredstida kriser som strömavbrott, och de har också tillgång till bland annat vatten via brunnar. Dessutom har landsbygdsbor bättre möjligheter till näring.

Tillgången till lant- och skogsbruk vs. samhällsfunktioner och skyddsrum

Landsbygden står för vår livsmedelsproduktion och tillgång till skog. Detta får betydande konsekvenser i händelse av kris och krig eftersom beredskapsplaneringen under efterkrigstiden förändrats över tid. Planeringen har gått från att säkerställa antal kalorier med rätt näringsvärde till befolkningen, till att fokusera på marknadsaktörer som producerar varor för en marknad i fredstid. Var något produceras och konsumeras behöver inte ha en tydlig koppling, vilket innebär att försörjningsförmågan i stad respektive landsbygd kan tänkas variera till städernas nackdel.

Samtidigt varierar tillgången till samhällsfunktioner och skyddsrum beroende på var du bor. Storstadsbor är generellt mer vana vid tillgången till samhällsfunktioner än kusinerna på landet, men det gör också storstäderna mer sårbara inför en kris. Visserligen finns de flesta skyddsrummen i tätorter, men idag saknas skyddsrum i framför allt Storstockholmsområdet. Det gör det desto viktigare för var och en att hålla koll på var skyddsrummen finns.

Var själv krisberedd

Med det här inlägget vill jag uppmärksamma på att vi, utifrån ett samhällsperspektiv, kan tänkas påverkas olika av kriser och krig beroende på var vi bor. Men för att överbrygga dessa skillnader är det viktigt att själv vara sin egen viktigaste livlina. Därför förespråkar jag prepping, inte minst med den egna krislådan. Ett annat tips är att följa mina inlägg om vikten av beredskap. Tills nästa gång!

Marcus Hartmann, kommunikationschef