Sjukvårdens roll i händelse av kris eller krig

Hur ska vård och sjukvård ställas om och prioriteras vid kris och krig? Det är en fråga som aktualiserats i samband med senaste tidens satsningar på att höja Sveriges krisberedskap. Ytterst måste sjukvården ha nödvändiga förutsättningar för att skydda de mest skyddsvärda.

Samhällets motståndskraft bygger på en mängd olika faktorer, vilket jag beskrivit i ett antal blogginlägg om allt från transporter och drivmedel till livsmedel och kontanter. Men kraften beror inte bara på huruvida vi kan motstå kriser, utan också hur vi klarar samhällets kärnområden under kris. Det handlar ytterst om att skydda Sveriges befolkning från (ytterligare) skada, ett uppdrag som sjukvården har.

Sjukvården omdisponeras för att rädda liv

Att rädda liv samt vårda skadade och sjuka är oerhört viktigt under kris och krig. Principerna för kris och krig handlar om att prioritera så att så många som möjligt ska överleva. Några områden som blir särskilt viktiga är bland andra katastrofmedicinen, krigskirurgin, arbete under knapphändiga förhållanden och prioriteringar efter de mest behövande. Det kräver i sin tur allt från effektivt omdisponeringsarbete (prioritering av vårdplatser och resurser) till läkemedelsförsörjning och fungerande it-system och -drift. Och i de extrema fall då dessa system inte går att upprätthålla behövs reservsystem som fungerar med papper och penna.

Civila sjukvården avgörande för krishanteringen

Man måste även ha med i beräkningen att sjukhus både kan bli överbelastade och skadade av krigshandlingar. Eftersom Försvarsmakten sedan kalla kriget avvecklat en stor del av sin sjukvårdsförmåga, är den civila sjukvården avgörande vid kriser.

Viktiga initiativ för sjukvårdens krisförberedelser

Vi måste alltså stärka den civila sjukvårdens robusthet vid kriser och krig. En rad olika initiativ har tagits för att i första hand kartlägga sårbarheter och förbättra läget. Här kommer några exempel:

Marcus Hartmann, kommunikationschef