Livsmedelsförsörjning – en nödvändig del av totalförsvaret

Sveriges livsmedelsförsörjning bygger på långa och ofta komplicerade leveranskedjor. När oväder eller andra former av störningar tillfälligt bryter kedjorna krävs beredskap. Totalförsvarets motståndskraft och det civila försvaret bygger på samverkan mellan privata och statliga aktörer.

Hur länge varar en kris?

Snön fullkomligt vräkte ner över Stockholm 8 november 2016. Så mycket snö hade inte fallit i huvudstaden på en och samma dag på över hundra år. Många ser tillbaka på det som en ovanlig dag då huvudstadens invånare skidade snarare än cyklade till jobbet. Men all trafik begränsades kraftigt under två dygn, vilket fick stora konsekvenser för leveranser och logistik av livsmedel. Med dagens inlägg vill jag därför belysa vår livsmedelsförsörjning och dess del i totalförsvaret.

En vecka efter snöovädret var de initiala störningarna fortfarande inte lösta på vissa håll i leveranskedjorna. Om ett förvisso omfattande men tillfälligt snöoväder stör ut leveranser i en veckas tid, måste vi fråga oss hur vi klarar längre avbrott som kanske inte beror på väder. Om Sverige angrips, blockeras eller på annat sätt påverkas kommer situationen sannolikt bestå en längre tid.

Förr i världen byggde vår livsmedelsförsörjning vid kriser på att hushållen hade en årsförbrukning av potatis i matkällaren, och att staten stod för den kompletterande kosten. Det fanns lager av burkar med ärtsoppa, kaffe och andra förnödenheter. De flesta familjer, även i storstäderna, hade någon nära släkting som bodde på landsbygden och som man lätt kunde besöka. Så ser det inte riktigt ut i dag.

2019 är Sverige självförsörjande på morötter, socker, ägg och spannmål så den inhemska nödkosten skulle i princip vara morotskaka. Men det bygger på att vi kan skörda, och att varutransporter i städer kommer fram – vilket kräver bränsle. Om exempelvis tillgången på diesel halveras skulle landet stå inför svältscenarion vad gäller nivån på livsmedelsproduktionen.

Samverkan är centralt

Det är med andra ord en avlägsen tanke att vår livsmedelsförsörjning som den ser ut i dag skulle fungera vid en kris. En beprövad metod för att hantera livsmedelsbrist är lagerhållning. Därtill måste staten och dess myndigheter tillsammans med näringslivet bättre planera för störningar.

Under snöovädret 2016 hade myndigheter ingen kommunikation alls med matbutiker och deras leverantörer, vilket försvårade planering och hantering av varutransporter. Livsmedelskedjorna löste det på egen hand. Ett verkligt motståndskraftigt totalförsvar kan dock inte bygga på att privata aktörer har varsin plan enbart utifrån sin verksamhet, och de statliga en annan. Beredskap bygger vi tillsammans.

I den återupptagna totalförsvarsplaneringen är transporter och livsmedelsförsörjning särskilt prioriterade, och ett uttalat mål med vårt civila försvar är en tryggad livsmedelsförsörjning. I Försvarsberedningens delrapport från december 2017 konstaterades dock att vår beredskapsplanering saknar en tydlig strategisk inriktning för hur försörjningsflöden och lagerhållning av vissa livsmedel klarar omfattande störningar eller avbrott.

I framtiden måste vi räkna med fler omfattande störningar och avbrott, både till följd av extremväder som stormar, snö, värmeböljor och skogsbränder och mot bakgrund av den förvärrade hotbilden i vårt närområde. Det är därför angeläget att vi uppmärksammar och förstår vilka sårbarheter som finns i livsmedelsförsörjningen. Jag ser fyra viktiga områden som stat och privata aktörer ska fortsätta utveckla tillsammans.

  • Tydligare ansvarsfördelning och definition av ansvarsområden inom krisberedskap och samhällsviktiga funktioner.
  • Bättre utbyte och delning av information, prognoser och beredskapsplaner mellan stat, myndigheter och företag.
  • Robust och säker kommunikation för att överblicka och planera flöden, leveranstider och tillgång på livsmedel.
  • Sammanhållen och långsiktig planering för livsmedelsförsörjning och lagerhållning av strategiska livsmedel samt insatsvaror för jordbruk, exempelvis bränsle, handelsgödsel och reservdelar.

​Frågan om livsmedelsberedskap dyker upp allt oftare i debatten, nu senast i SVT Rapport tisdag kväll 19 mars