Europaparlamentsvalet – påverkansoperationer och säkerhet

21-05-2019 08:00:00

En majoritet av svenskarna tar del av politiskt material via internet. Samtidigt har flera val de senaste åren påverkats av utländska aktörer via digitala desinformationskampanjer. Inför och under EU-valet 23-26 maj prioriteras därför frågor om säkerhet och kommunikation.

Val i en ny tid

Vi lever i en ny tid. Enligt Internetstiftelsens specialrapport inför det svenska riksdagsvalet 2018 konstaterades att en majoritet av befolkningen, 71 procent, tar del av politiskt material via internet. Vid förra riksdagsvalet 2014 så låg den siffran på 47 procent. Vi har alltså beteendemässigt klivit över en tröskel som jag inte tror vi kommer korsa igen.

Samtidigt har det internationella forskningscentret Oxford Internet Institute funnit att mängden ”skräpnyheter” på internetplattformar var betydligt högre i valupptakten i Sverige 2018 än i något annat europeiskt lands valupptakt inför ett nationellt val. Hela åtta av tio av avsändarna av dessa skräpnyheter kom från Sverige, enligt institutets rapport.

Det är med detta i åtanke som vi nu vänder blickarna mot nästa stora politiska tilldragelse: valet till Europaparlamentet som pågår över hela Europa 23-26 maj. Den naturliga frågan inför valet blir hur vi balanserar åtkomsten till relevant politisk information och kunskap med att motverka spridandet av desinformation och propaganda som försöker påverka våra demokratiska val.

Valets säkerhet prioriteras

Det går inte att betona nog ofta: säkerhet skapar vi tillsammans. Det finns inte enskilda lösningar eller sektorer som kan ta fram konceptet ”säkerhet” för oss andra att använda. Det är personligt och kollektivt ansvar som bygger säkrare relationer. EU har långsiktigt arbetat för att stärka demokratiska institutioner som nationella och europeiska parlamentsval.

Exempelvis inrättades 2015 East StratCom Task Force, en digital insatsstyrka som ska motverka desinformation och sprida en positiv bild av EU i det östra grannskapet. Enheten är en del av EU men opererar fristående för att snabbt publicera förklaringar om den identifierade desinformationen om eller mot EU. East StratCom Task Force driver även sidan EUvsDisinfo.eu med analyser och trender från desinformationskampanjer, bland annat kring EP-valet.

Därutöver antog EU i december 2018 en handlingsplan för att skydda det europeiska valet 2019 och flera nationella val i EU-medlemsländer som äger rum under 2020. Den består av fyra delar: förbättra upptäcktsmetoder, koordinera responsen, involvera onlineplattformar samt högre medvetenhet och kunskapsnivåer hos medborgare.

Säker kommunikation krävs

Detta gör EU helt rätt i. Sedan förra EU-valet 2014 har nationella val i Tyskland, Frankrike, Italien och Storbritannien utsatts för påverkansoperationer i varierande grad. Bland EU:s medborgare är tre av fyra internetanvändare (73 procent) oroliga eller mycket oroliga för digital desinformation i upptakten till valet, enligt en EU-undersökning från september 2018.

I ljuset av detta ställs det europeiska valsystemet nu på prov i samtliga länder samtidigt. En påverkanskampanj som lyckas i ett land kan innebära att fördelningen av platser i EU-parlamentet inte går att slutföra vilket betyder att parlamentet inte kan sammanträda eller fungera som tänkt.

Vid utländsk påverkan, hot eller i värsta fall angrepp är det avgörande med stöd och gemensamma motaktioner. Finlands Utrikespolitiska institut har i en läsvärd genomgång av cyberbaserad valpåverkan summerat vad stater kan göra för att hjälpa varandra.

Givetvis måste all kunskap och information som skyddar och stärker våra länders centrala funktioner och verksamheter – där fria, rättvisa och öppna val utgör kärnan – överföras på ett säkert sätt. Säker kommunikation är en förutsättning för att vi tillsammans ska kunna möta hot mot demokratin och fortsätta utveckla den. Det blir intressant att följa hur EU-valet förlöper. Håll er vaksamma och kritiska mot det som kommer till en, särskilt i valtider.

Johan Petersson, chef för säkerhet och kommunikation