7 april - dagen som förändrade allt

Hur skyddar vi vårt samhälle? Det är en viktig fråga, som lär diskuteras häftigt den kommande veckan.

På lördag är det nämligen precis ett år sedan terrordådet på Drottninggatan i Stockholm. Det var den 7 april 2017 då Rahmat Akilov stal en lastbil och körde den i hög fart längs en gågata fylld av värnlösa fotgängare, dödade fem oskyldiga människor, skadade dussintals, chockade ännu fler och ändrade ett helt samhälle.

Den 7 april 2017 är ett av de där datumen då allt förändrades. Det finns ett "före" och ett "efter", för oss som människor och för Sverige som samhälle. Nästan alla kan minnas var vi befann oss och vad vi gjorde den dagen. Debatten i bred mening må handla om långsiktiga samhällsförändringar, om säkerhet, om omvärlden och om terrorismbekämpning.

Vi på Teracom har vårt fokus klart, och det är på den komponent som utgörs av blåljusmyndigheternas möjlighet att kommunicera snabbt och säkert med varandra vid händelser som den på Drottninggatan. Det är blåljuspersonal – polis, räddningstjänst, ambulansförare, läkare och sköterskor – som tillsammans med väktare, ordningsvakter och modiga medmänniskor som sätter sin egen säkerhet åt sidan och ger sig in i farliga och osäkra situationer.

Det var mycket välförtjänt att ”112-priset” som delades ut i februari gick till ”samtliga professionella aktörer som gjorde en insats vid terrordådet på Drottninggatan i Stockholm den 7 april”. Det var flera personer som tog emot 112-priset, några av dessa var ambulanssjuksköterskan Anne Seving, Pontus Bjuring Gerlich från Storstockholms brandförsvar, läkaren Joakim Nordahl, polisen Erika Andersson samt Ola Slettenmark, samordningschef Länsstyrelsen Stockholm. 112-priset har en intressant utformning, eftersom det ska lyfta fram minst två aktörer vid en händelse där samordningen fungerat väl, och varit avgörande. Och utvärderingar från Drottninggatan 7 april 2017 visar att kommunikationen fungerade väl. MSB skriver på sin hemsida om händelsen och konstaterar att systemet tekniskt klarade den stora påfrestningen. Mer information om hur Rakel är anpassat för tillgänglighet och säkerhet kan du läsa om här på MSBs hemsida.

Nu planeras viktiga beslut om framtidens blåljuskommunikation. Jag har skrivit om detta här och du kan se vårt livesända samtal här. Det finns flera möjliga lösningar, men de har det gemensamt att de bygger på en hybridlösning, där vi skapar säkra, avskilda korridorer av kommunikation inom det s.k. 700-MHz-bandet. I det frekvensbandet kommer både framtidens 5G-nät, och Sveriges kommande blåljusnät, att ligga nära varandra – och vi kan därmed dra nytta av den tekniska utvecklingen och vår kommunikation kommer att utvecklas i takt med det som finns och utvecklas i kommersiella lösningar.

Men blåljuskommunikationen ska inte förlita sig helt och hållet på de kommersiella kommunikationssystemen. Självklart ska blåljuspersonalen kunna samverka genom de kommersiella systemen, men det ska finnas egna frekvenser och system att falla tillbaka på när samhället drabbas av stora händelser och kriser. För ett är säkert - det kommer att inträffa fler stora händelser och kriser. Vad vi måste göra som samhällsaktörer är att se till att vi kan möta dem.

Marcus Hartmann, kommunikationschef