När tekniken utvecklas och applikationer, tjänster och funktioner kräver allt högre bandbredd och mobilitet, då ökar också samhällets krav och förväntningar på säkerheten. För att leva upp till detta och klara tekniksprånget rent ekonomiskt finns det mycket att vinna på att samla flera av dagens fristående nät i en gemensam säker infrastruktur.

Brandmännen tar sig snabbt in i det rökfyllda huset. Tack vare byggnads­ritningar som de fick under utryckningen vet de precis hur de ska hitta rätt. Och från kollegor som följer ­arbetet från brandstationen får de uppdaterad information och stöd under räddningsoperationen.

Oavsett om det är ambulanspersonal som behöver skicka rörliga bilder på en patient på väg till sjukhuset eller avancerade utbildningssatsningar i hemmen, så ökar kraven på att kunna utnyttja kommunikations­lösningar säkert. Ofta rör det sig om teknik som många redan har i sina mobiltelefoner, som att dela rörliga ­bilder eller att använda telefoni-, affärssystem och ­kortapplikationer.

Stort tekniksprång

Allt fler myndigheter tittar på hur dessa behov ska tillgodoses för att möta dagens behov.

– En sak är klar, säger Pär Fredén, sälj- och marknadsdirektör på Teracom. För att möta den snabba utvecklingen inom teknik och infrastruktur behövs ett tekniksprång och en stor ökning av kapacitet för att få mobiliteten på plats. Det ställs också allt högre krav på att kommunikationslösningarna ska vara mer kostnads­effektiva. På Teracom tittar vi på hur vi kan lösa detta på ett säkert och effektivt sätt.

En som resonerar på samma sätt är Mathias Persson, IT-direktör på Trafikverket, Sveriges största statliga infrastrukturhållare för tele- och datakommunikation.

– Det händer mycket inom transportsystemet, säger han. Det nya signalsystemet ERTMS är ett konkret exempel på detta som innebär ett teknikskifte för den svenska järnvägen.

Genom att gå från ett äldre system med skiftande teknik till ett standardiserat och digitaliserat system ersätts de fysiska signalerna vid spåren med signaler som föraren får som information på en monitor direkt i förarhytten. Förutom att ERTMS är en EU-standard som gör det enklare att köra mellan länderna så blir det nya systemet billigare att underhålla utan den fysiska anläggningen. I gengäld kräver det nya systemet extremt hög tillgänglighet och redundans.

– Vi ser samma utveckling inom vägtransport­system. Redan 2017 ska vi göra ett försök med 100 självkörande bilar i samarbete med bland annat Volvo. Bara det kommer att ställa väldigt höga krav på säkra nät och kapacitet. Vi ser också att det blir mer och mer kvalificerade väganläggningar. När Förbifart ­Stockholm är färdigbyggd kommer den vara tio gånger längre än Södra länken och alla sensorer kommer att be­höva enorm datakraft. Den verkliga utmaningen här är att säkerställa att anläggningar som dessa beter sig som de ska och därför behövs det en säker medial ­övervakning i realtid.

Yttre och inre hot

Även yttre faktorer som terrorhot, cyberattacker och klimathot har ökat behovet av säkra nät. Efterfrågan märks både från näringslivet och samhället i stort.

En som ser detta tydligt är Veronica Augustsson,  vd på Cinnober, ett bolag som utvecklar lösningar för ­tradingsystem åt börser och clearinghus i hela världen.

– Vi vet att alla börser lägger mer och mer pengar på infrastruktur och cybersäkerhet för att undvika risken att bli hackade på något sätt. Skulle någon ta sig in och manipulera data eller stjäla affärshemligheter skulle det leda till en förtroendekris för hela branschen.

Och kan man inte lita på systemet påverkas hela finansvärlden. Även omvärlden påverkas extremt ­negativt om vi inte har en väl fungerande finansbransch.
På DGC som bland annat bygger isolerade företagsnät ser man samma utveckling.

– Ett exempel är webbshopar som ställer allt högre krav på säkerhet. En del kunder vill till exempel ha svensk lagring och utökat skalskydd. Banker kan ha ytterligare högre säkerhetsnivåer, liksom myndigheter som Säpo, Försvarsmakten, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket. De behöver ha koll på vilka som har tillgång till systemen och informationen, säger Patrik Gylesjö som är affärsområdeschef för datakomtjänster och vice vd på DGC.

Näringslivet och den privata sektorn har generellt sett kommit längre i utvecklingen än myndigheter som ofta har löst säkerheten genom att ha egna fysiska nät.

– Nackdelen med den typ av stuprörsformade nät som finns i dag är att det blir extremt dyrt om alla ­måste utvecklas vart och ett för sig för att klara av den kapacitet som modern teknik kräver. Från Teracoms sida ser vi att trenden går mot en större mognad för att låta andra parter, som kan garantera säkerheten, leverera näten, säger Pär Fredén.

Inom Trafikverket ser man stora fördelar med att samarbeta med andra parter såsom Teracom.

– Trafikverket har ett väl utvecklat fiberoptiskt nät som är 14 000 kilometer långt. Vi äger också 20 000 kilometer kopparkabel. Vi har med andra ord en bra grund för säkra fasta nät. Med hjälp av Teracom som bland annat är starka på radiolänksidan skulle vi ­kunna hitta redundanta lösningar för radio- och optofibernät. Tillsammans är vi två tunga aktörer som kan ­skapa back-up för varandra, säger Mathias Persson.

Marknaden pådrivande

När det gäller privattjänster och kommersiella tjänster har utvecklingen i många fall snabbt drivits framåt av marknadens behov. Ett exempel på det är säkra betaltjänster över publika nät.

– När man betalar med en sådan tjänst krypteras informationen så att man kan skicka signalen över internet, säger Patrik Gylesjö och tillägger:

– Att vi väljer att använda internet till allt fler tjänst­er beror också på att robustheten successivt har blivit bättre i våra hem. För bara några år sedan var vi tvungna att starta om routern var och varannan dag. I dag blir det ett ramaskri om uppkopplingen inte fungerar. Förbättringen beror bland annat på bättre nätdesign. Och om det inte fungerar har de flesta även en backup till sin fasta lina tack vare 4G i sina mobiler. På samma sätt finns det routers som också kan gå på 4G som en backup. Vi har nyligen levererat en liknande redundans­lösning till en av Sveriges största dagligvarukedjor.
Med hjälp av de VPN-lösningar som DGC levererar kan deras kunder avskilja sig från internet. Man är skyddad från intrång och kan skicka säker information inom nätet från och till privata adresser som inte är nåbara utifrån. Utöver det kan man kryptera signalerna och rent fysiskt komplettera med redundanta ledningar.

– Ibland dras kablarna i bepansrade stålrör som byggs in i väggarna för att höja säkerhetsnivån ytterligare, säger Patrik Gylesjö.

Veronica Augustsson har liknande erfarenheter. Flera av Cinnobers kunder använder dedikerade nät och många har dubbelriktade eller symmetriska telekommunikationslinjer mellan två eller flera platser, eller internt uppbyggda virtuella privata nätverk.

– Vissa av våra kunders kunder befinner sig i ­samma datacenter och har mer eller mindre co-­location med ett nät mellan sig som egentligen aldrig lämnar datahallen. Andra väljer att ha sina servrar någon annanstans och då ha en VPN-koppling eller gå via nätet och använda en säkerhetsmekanism som används för att kryptera kommunikationen mellan två enheter, säger hon.

Robusthet och stabilitet

Gemensamt för näringslivet, myndigheter och privatpersoner är att alla vill hantera sin data i säkra nät. Teracom lever redan upp till dessa krav då man sedan länge driver egna säkra och redundanta nät. Hög robusthet och stabilitet uppnår man bland annat tack vare den reservkraft som finns i stationerna och den höga servicenivån.

– Teracoms höga leveranssäkerhet beror på att det alltid är vår egen säkerhetsklassade personal som ­levererar tjänster och service – från övervakning till ­administration, säger Pär Fredén. Redan i dag har vi flera kunder med extremt höga krav, och eftersom stamnäten är lågt utnyttjade på nätsidan har vi hög kapacitet att ta emot fler.

Med andra ord kan vi absolut hjälpa många myndigheter som ännu inte har kommit fram till hur de vill lösa sina nätfrågor.

Teracom vill även identifiera och analysera de behov och krav som finns för kommunikationslösningar i ett nät som kan stötta samhällsviktig verksamhet. I detta arbete tittar man på allt från transport- och logistik- sektorn till polis, räddningstjänst, skola, vård och omsorg.

Genom dialog med användarorganisationerna kan ett nät planeras, byggas och anpassas utifrån bästa ­möjliga förutsättningar och med möjlighet till utveckling.

– Projekteringen av ett sådant nät öppnar upp för många samarbeten där exempelvis överskottskapacitet kan erbjudas till kommersiella aktörer med relevanta krav på säkerhet. Det skulle skapa intäkter som bidrar till finansieringen av nätet, säger Pär Fredén.

Ytterligare ett sätt att minska nätkostnaden är att en del av nätet upphandlas från en eller flera aktörer med befintliga mobilnät. Det gör användningen av nätet

kostnadseffektivt samtidigt som samarbeten med ­allmänhet, frivilligorganisationer och andra länders samhällsviktiga verksamhet underlättas.

För att kunna leverera ännu bättre och säkrare nät i framtiden ser man inom Teracom möjlighet till fler samarbeten framöver för att lyckas, till exempel när det gäller datacenter, accessnät och ibland för att tillgodose redundans. I satsningen ingår även att ta fram ett ­erbjudande om molntjänster.

Även Veronica Augustsson tror att näten kommer att bli mer molnbaserade i framtiden.

– I USA har FINRA, Financial Industry Regulatory Authority, som övervakar finansmarknaden och sitter på extremt känslig data, börjat använda en moln­baserad lösning för delar av sitt system. Om fler ­organisationer av central vikt visar att man använder molnet för att det är det säkraste alternativet kommer det bli en ögonöppnare för många andra myndigheter och mindre företag.

Ett digitalt samhälle

Mathias Persson på Trafikverket menar att de ­digitala näten börjar få samma betydelse som el- och telenäten som länge har varit grundläggande för vårt samhälle.

– Om de inte fungerar stannar allt. Därför är det viktigt att de, förutom att vara redundanta, även är robusta för att kunna hantera påverkan utan att förlora kapacitet.

För att kunna satsa mer på säkra nät har man inom Teracom engagerat dedikerad personal och man ser över möjligheten att bygga om bergrum för att kunna expandera sina övervakningstjänster och datacenter. Teknikmässigt kommer man bland annat kunna ­erbjuda miljöer för nät- och molntjänster, lagring, NOC-verksamhet och service med drift av Teracoms egen personal.

Det finns redan ett stort förtroende för oss som leverantör av separata element. Nu gäller det för oss att visa att vi kan leverera en helhetslösning, säger Pär Fredén.