Vikten av tillförlitlig information

För de som bor inom 12–15 kilometers avstånd från ett kärnkraftverk har Sverige särskilda säkerhetsrutiner. En av dem är att förse alla hushåll med varningsmottagare.

Det var 1981, fem år före Tjernobylkatastrofen, som riksdagen beslutade att det ska finnas varningssystem både inomhus och utomhus i den så kallade ”inre beredskapszonen” som är 12-15 kilometers radie runt de svenska kärnkraftverken Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Det första varningssystemet installerades 1985.

– De varningsmottagare som nu byts ut delades ut under åren 2003–2005 och har uppnått sin tekniska och ekonomiska livslängd, säger Ingela Grundel, myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Myndigheten ansvarar för att upphandla och distribuera varningsmottagare till berörda hushåll. De nya varningsmottagarna kommer bara att larma vid en kärnteknisk olycka. 

Teracom har tillsammans med Sveriges Radio stöttat MSB i samband med att de anskaffade mottagare, berättar Per Knutsson på Teracom. Till exempel har det genomförts tester av mottagarna i Teracoms labb. Teracoms roll i sammanhanget är att sända signalen från sitt FM-sändarnät till varningsmottagarna. Sveriges Radio och Teracom säkrar att signalen sänds ut och kan tas emot korrekt.

Ingela Grundel på MSB är nöjd med resultatet av bytet.

– Den nya tekniken som innebär att varningsmottagarna endast varnar vid en kärnteknisk olycka har varit mycket efterfrågad från allmänheten och vi är nöjda med att vi slutligen har kunnat erbjuda detta.

Varför är varningsmottagarna viktiga?

– För Sverige är det viktigt att snabbt kunna varna allmänheten om det skulle inträffa en olycka i något av de svenska kärnkraftverken, säger Ingela Grundel. Allmänheten måste kunna lita på att de får snabb och korrekt information om det skulle inträffa en olycka. Enligt lagstiftningen står det ”Vid kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals och Simpevarp (Oskarshamns kärnkraftverk) ska varning förberedas så att larm kan ges till befolkningen i den inre beredskapszonen.

Det är länsstyrelserna där det finns kärnkraftverk (Uppsala, Kalmar och Halland) som ansvarar för detta och MSB stödjer dem i deras arbete.

Fakta:

Varningsmottagarna kan indikera tre olika nivåer, med olika signal och signalstyrka:

  1. Provlarm - Sänds första helgfria måndagen i mars, juni, september och december
  2. Höjd beredskap - En driftstörning har inträffat i kärnkraftverket men det finns ingen omedelbar risk för utsläpp av radioaktiva ämnen
  3. Haverilarm - En olycka har inträffat som kan medföra utsläpp av radioaktiva ämnen




Foto: Mattias Ståhl