Med mastbilar på plats och omriktade antenner vid flera mindre stationer var en stor del av den förlorade täckningen återskapad. Men det krävdes en mer långsiktig lösning för att överbrygga och skapa tid för planering.

Den här länken i händelsekedjan satte egentligen igång så snart raset var ett faktum. Men det tar lite tid att frakta nära nittio meter mast, vajrar och ett närmast oräkneligt antal meter kabel genom landet. Dessutom till en ganska otillgänglig plats ute i skogen, som blivit minst sagt ännu svårare att nå när tvåhundra ton rasmassa och en ansenlig mängd trehundrameters vajrar blockerar vägen.

– Det kan låta lätt gjort att resa en mast, men då har man inte förstått storleksordningen på de här grejerna. Reservmasten är liten jämfört med masten som rasat, men det är fortfarande 90 meter mast. Bara att transportera den kräver två stora lastbilar, säger Joachim Lejdström, ansvarig för infrastruktur på Teracom.

Dessutom hade masten fallit olyckligt och krossat kraftkablar nergrävda i marken. Elförsörjningen var säkrad genom reservaggregatet, som kickat igång på bara 15 sekunder, men inte ens dess sex kubik diesel räcker för evigt.

– Till en början fick vi inte ens komma in för att tanka. Så det var bra att Vattenfall kom igång snabbt med att lägga ny kabel. Det är ju inte bara att slänga ut lite sladd; det är grova högspänningskablar som måste dras genom skogen och grävas ner så de är skyddade för fallande grenar och andra risker.

Reservmasten krävde också sitt utrymme. Den monteras liggande på marken och måste då ha en röjd arbetsyta för hela sin längd och staggator för staglinorna. Tur i oturen så fanns gamla fundament intill den rasade masten, där reservmasten kunde monteras. Infästningarna måste dock anpassas och justeras.

– Bara att montera kranarna som reser masten är ett stort jobb i sig och kräver en mindre kranbil som bygger de större kranarna, berättar Joachim Lejdström.

Samtidigt med monteringen pågår ett intensivt beräkningsarbete på Teracoms huvudkontor i Lindhagen för att få rätt dimensioner på vajrar och även för de antenner som monteras på när masten väl är rest. För att kunna mata masten med signaler måste ny feeder dras; grov kabel som skickar signaler vidare från stationen till masten.

Liksom Vattenfalls kraftkabel måste denna grävas ner för att vara skyddad.

Joachim Lejdström var parallellt ansvarig för arbetet med att säkra den rasade masten. (Läs mer om det i föregående artikel.) Han kommer även att ingå i gruppen som reder ut vad som ska ske med masten. En period av grundlig utredning och tester av masten kommer att avgöra dess framtid. Joachim Lejdström är lättad att masten är säkrad så att arbetet på haveriplatsen nu är lättare.

– Det har ärligt talat varit en väldigt jobbig arbets­situation. Men vi har ändå haft en positiv, härlig stämning! Jag känner mig jättestolt över vår lagkänsla, avslutar han.

Fakta:

En tv-masts staglinor är som spända bågsträngar, med vajrar som stagar masten i varsin riktning. Den 332 meter höga Dalsjöforsmasten hölls i balans med vajrar som stagar masten i tre riktningar. Stagen kan lossas vid till exempel underhållsarbete, om det görs samtidigt i alla riktningar och i lugnt tempo. När stag på endast en sida lossas släpper förspänningen och masten dras våldsamt åt de andra hållen.